Cypern - Mysteriet Fig Tree Bay

När man reser till det sydöstligaste hörnet av Cypern har man huvdsakligen att välja på Ayia Napa och Fig Tree Bay på resesajterna. I själva verket är det ett flertal byar och en mängd stränder och bukter det rör sig om och det kan ju vara lite förvillande. Det visade sig i alla fall att just vår resa gick till Hotel Jacaranda i Fig Tree Bay, men i verkligheten hette hotellet Pantelia och låg i Pernera. Och efter att ha granskat kartan i efterhand tror jag mig ha förstått att vi hängde på Kalamies Beach på dagarna, själva Fig Tree Bay ligger längre västerut.

Hotell Jacaranda hörde som sagt till Hotel Pantelia, jag förstod aldrig uppdelningen riktigt men båda namnen förekom i olika sammanhang. I efterhand upptäckte jag att vi nästan inte tog några bilder från hotellet men här är först en bild från balkongen.

Sen en bild tagen bredvid den av hotellpoolerna som hade vattenpolomål och volleybollnät.

Och slutligen en godtycklig bild över några hotellbyggnader som jag faktiskt inte minns varför jag tog över huvud taget.

Staden Pernera var i sig rätt trevlig. Det låg nån sorts avslappnad stämning över den, i alla fall så pass sent på säsongen som veckan innan skolstart. Restaurang- och butikspersonal bestod av cyprioter, britter och skandinaver längs en huvudgata med restauranger och affärer, där restaurangerna faktiskt var hyfsat bra medan affärsutbudet var ganska klent. Vill man shoppa ska man tydligen ta bussen till Paralimni en liten bit bort där det ska vara mycket bättre.

Beroende på tid på dygnet och infallandet av helgdagar var det antingen full aktivitet eller helt öde. När det var öde kunde det påminna lite lätt om någon mexikansk gränsstad (som om jag visste hur dom ser ut men jag föreställer mig själva känslan). Det kanske berodde på alla vindsnurror och den mexikanska restaurangen som låg mitt på huvudgatan...

Under veckan fick 67 procent av resesällskapet ont i öronen, förmodligen för att vi tillbringade fem timmar om dagen i och under vatten. Vi var säkert inte dom enda scandinavër som råkat ut för det...

Det fanns vanliga affärer med allt man kunde tänkas behöva också.

Kalamies Beach avgränsades av en pir på vardera sidan. På den ena piren fanns en liten kyrka och enstaka fiskare medan den andra ordnade uthyrning av vattenskotrar, trampbåtar med inbyggda rutschkanor och fallskärmsflygning bakom en båt.

Stranden var helt okej. I mitten fanns en naturlig stenpir som sträckte sig en bit ut, och i närheten var botten lite stenig och vass att gå på, men å andra sidan fanns det en hel del fiskar att titta på under vattnet i närheten av den.