När jag var liten såg jag en sketch med Monty Python som grundade min enorma uppskattning av upprepningshumor. Genom ett helt avsnitt (30 min tror jag) så återkom dom hela tiden till en imiterad utbildningsradioaktig trädigenkänningsutbildning. Men oavsett vilket nummer på diabilden det var och hur långt in i utbildningen det var, så var det ett lärkträd man fick se, samtidigt som en allvarlig speakerröst sa "The Larch". För varje gång lärkträdet dök upp blev det bara roligare och roligare. Det är svårt att förklara varför. Speciellt för dagens lågstadiekids. Mot slutet av avsnittet hände till slut plötsligt något oväntat. Från ingenstans dök plötsligt Hästkastanjen upp.
För att hedra den fantastiska humorgruppen Monty Python har jag därför det stora nöjet att presentera:
No 1. The Horse Chestnut.
Fina! ♥
SvaraRaderagreat pictures of my relatives, really! Wouldn't mind eating them actually.
SvaraRaderaHah, you're a funny guy.
SvaraRadera